I lördags när jag var och fikade med min gamla väninna Eva så gick vi också och kollade i affärer, Jag hittade 2 par byxor, eller egentligen ett par i storlek 44 men ett annat par i storlek 38 som jag bara tänkte prova för att se hur långt jag hade kvar! Nu till det otroliga 44 var ju alldeles för stort men dra på trissor 38:orna passade! Woohoo!!!!! Skulle egentligen inte handla ngt men var ju "tvungen" att köpa dom brallorna! Sen satt jag här och funderade nyss att det var ju en himla tur att jag slutat följa min älder i storlekar, för ju äldre jag blivit desto större har byx storleken blivit, men nu är det ett minne blott!!! Det kommer nog att ta lite tid innan man fattar att man inte behöver köpa byxor i storlek46/48 längre!!
Igår på jobbet så fick jag en födelsedagspresent!
Ett solkort, precis vad jag behöver, dom känner mig bra di där kollegorna!!!
Tack åter igen!
Nä dags att ta tag i saker nu då, huvudvärken har släppt och yngsting ska upp!!
Ps; glöm inte att trycka på bloglovin så hittar ni tillbaka hit igen!! Om ni vill alltså!
Vårkramar till er alla!
6 kommentarer:
Åh massa grattis i efterskott!
Vilken chock man kan få i det läget när man plötsligt inser att man kan ha byxor i mindre storlek :)
Jag är på g men har en bit kvar. Tar det lugnt det kommer när det kommer känner jag.
Hoppas du får en fin tisdag nu Kram
Grattis!!! Både till födelsedagen och viktnedgången!!!
Jag har genomgått samma resa. Började för knappt ett år sedan min resa neråt och håller med.. Det är inte lätt att fatta när man stå där i affären..kan den passa mig..hmm WOW.
:)
Grattis, vilken bedrift att minska så i byxstorlek.
Kör du någon speciell diet? Jag letar dieter med eld och lykta ;)
Ett solkort lät ju bara så skönt. Kram
vad kul, och du jag skulle också ha köpt dom byxorna om det visade str 38 =) kram
Nu fick jag sån ångest för jag minns inte om jag grattat dig....... FÖRLÅT OM INTE!!!
FAsiken va duktig du är!!!!
Vad roligt du hittade in till min blogg!!
Grattis till viktnedgången, skönt att komma i mindre byxor, =) Nu skulle jag gärna kommit i mina vanliga byxor, men jag kämpar på!! Snart ska väl gravkilona vara ett minne blott hoppas jag!
Blev lite rumpa skakat här hemma...=)
Skicka en kommentar