Hur löser man det bäst?

Jag har ett antal gånger varit i dispyt med ett annat föräldrapar om deras barn som inte låter min son vara ifred, de retas o tetas tills dom får igång han(och det ska inte mycket till) sen blir det en massa tjafs om vad,hur och vem som började, det här har pågått i flera år, igår hände det igen, fast det var iofs inte våra killars fel från början men det blev ändå en massa tjafs i trappuppgången dessutom. Den andra pojkens pappa tycker vi ska låta dom lösa det själv, vilket betyder regelrätt slagsmål i princip! Jag tycker inte man löser problem på det viset, nu uppfostrar vi våra barn på helt olika sätt, jag vill ha koll och kontroll, dom låter barnen springa ute vind för våg och har inte riiktigt koll, jag anser att barnen ser hur vi gör och lär sig av det, det andra föräldraparet har problem med både det ena å det andra och använder ett ganska grovt språk till sina barn, ja även till  min son, vilket jag sagt att det är oacceptabelt och jag tolererar det inte, bara ohyfsade människor som tar till ett sånt språk för att man inte vet bättre. Hur ska jag göra, ska man låta ungarna lösa det bäst dom vill och bara plåstra om när de kommer hem sönderslagna(hör till saken att den här killen har en lillebror som är ganska stor o stark och som tar sin brors fighter för annars har han inte en chans) Är ganska villrådig just nu, sonen min är ju m12 och har en massa som snurrar i hans huvud, som sig bör, han behöver inte detta! Åhh vad jag önskar att hans kompis blir bra snart så dom kan vara igen, för nu när han ligger på sjukhuset så har min son liksom ingen annan att vara med, men är så klart ute ändå och leker, men det är aldrig någon lek, mest en massa häng !! Nä jag får nog se till att vara ute på gården jag med även om ungarna inte är där hela tiden så vet jag att min son gillar att hänga med mig och vara där jag är!! Usch o fy för såna här grejor!